«

»

Möts av tiggare på Göteborg C!

Solen i ögonen. Vår. Byter tåg på Göteborgs central. På väg mot Vänersborg. På centralen möts jag, alltid nu för tiden, av många tiggare. Några vill sälja tidning, några skakar bara med sina muggar. Alla på jakt efter samma sak. Mat, dräglighet, värme, människovärde. Låter för mig, och många av mina vänner, som en självklarhet. Men icke! Katastrof. Och när jag jag använder ordet katastrof så är det individuellt för var och en av de som tvingas tigga, och inte i kollektiv form för oss som möter dem. Ibland upplever jag nämligen just det, att katastrofen drabbat oss och inte dem?

Hamnar ofta i samtal där frågor flyger i luften. Varför kan man inte bara ta bort dom? Vore det inte bättre om man hjälpte dom i deras hemländer? Ska man ge dom pengar? Måste dom sitta just här? Jag tycker inte det ser så snyggt ut?

Tiggarna ger debatten om samhället en vitamininjektion. Men lösningen är inte en. Inte enkel, den kräver engagemang och deltagande. Vi vet dessutom inte hur den ser ut!

På tåget till Vänersborg är människor på väg till jobbet. Ungdomar på väg till skolan, Man kommunicerar, Facebookar, Twittrar. Mobiltelefoner, Ipads, datorer. Man samtalar med varandra, man skrattar. Man talar om senaste klädinköpet, planering av semesterresan eller ”bara” vad man ska göra på kvällen. Bio, gå ut och käka, ta en fika.

Jag säger inte att det är klasskillnad. Det säger sig själv!

När tåget anländer till Vänersborg blir det regionstyrelse i residenset. Konstaterar att det är långt mellan lycka och leda en tisdag i april 2015.

Gott så
PK

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>